Démonique flyr rasande iväg

aldrig har kärleken drabbat så hårt

aldrig har passionen blossat upp så snabbt!

Smaken av blod och hud sitter kvar,

när hon sakta slickar sig runt munnen.

Mon Dieu, ce qui se passe maintenant?

Hon drar kappan tätare kring sig

och springer vidare till  "le seau de sang"

... hennes säte. Där planerna smids till blodsoffrens skri. 

En kylig vind drar förbi när hon får upp dörren

och slänger av sig kappan. Här är hennes herradöme.

Men något är fel. Vart är alla, tjänarna?

Alla fjantarna som alltid står på givakt?

"Madame Démonique, var har du varit?!

Vi känner lukten av svek,  innan den når fram..... "

... smög sig Rösten ut genom springor och

väggar, med en knarrig, hatisk röst,

som fick blodet att isas på Démonique.

Hon slängde sig snabbt ut.  Blodsmaken hade förrått henne.

Ingen skulle tro att hon handlat i hat, eller fruktan.

Att ha handlat i kärlek, är oförlåtligt

och från och med nu, är hon till döden jagad!