Jag är inte - och orkar ej heller vara -
perfekt.
Mitt rum luktar lite instängt, inte minst garderoben - ibland även mina kläder - och ja, du har väl sett alla mina B.H:ar nu, och några är urtvättade.

Jag har det lite stökigt hemma, och mitt hår är kanske lite VÄL blont just nu
och jag har tre finnar i ett symmetriskt mönster på höger sida av ansiktet, jag kliade just upp en av dem - vilket antagligen bara gör det ännu värre.

och jag gillar att sätta upp mitt hår i en sne hästsvans där håret inte ligger stramt utan står åt olika håll, i torsdags samt igår tog jag dagens p-piller ca 12 timmar för sent så vi kommer eventuellt att behöva använda extra skydd i veckan. Jag glömmer saker.

Jag har fortfarande inte rakat mig, vare sig armar, armhåla, ben eller mellan ben, jag gör det inte när du inte är här för jag tycker inte att det behövs.

Det känns som att jag behöver SKÄRPA TILL MIG nu när du kommer. Städa upp, raka mig, skaffa lite nya kläder, vädra, noppa ögonbryn (det blir ganska misslyckat), köpa det perfekta inslagspappret och jag borde kunna skryta om att jag har hunnit träna mera - tänk om du tycker att jag är lite tjock? :(
Och jag måste ta ner min önskelista - hoppas du inte tycker att jag är bortskämd och

Jag borde ha läst klart lycka nu och självkänsla nu, jag borde ha skrivit ett kontrakt med mig själv. Så att jag sen när du kommer hit kunde ha ett papper som jag kunde räcka till dig, med svaret. Att nu har jag gjort beräkningarna och här är det - svaret - på vad som är fel. Så att du inte tycker att jag är konstig eller galen utan att
allt har en naturlig förklaring.
Jag borde ha löst min kris och blivit lugn nu till på onsdag, jag borde lägga på ett kol, det är ju trots allt bara mitt fel att min kris inte har löst sig än, att jag inte har jobbat mig igenom den, ansträngt mig tillräckligt. Jag borde skärpa till mig nu, bota mig själv och komma med ett svar. Vara lite duktig, lägga på ett kol, det är bara lathet som står i vägen. Seså - se till och skärpa till mig, så här med oro och ängslan kan jag inte hålla på.
Det gäller att bli skärpt.

Dessutom borde jag ha en plan för vad jag ska göra i vår. Om jag inte kommer in på programmet som jag i hemlighet håller alla tummarna HÅRT, HÅRT för. Jag vill vara (verka?) planerad. Säga att Jamen blir det så - då gör jag så. Men i verkligheten är jag osäker och vill bara gå en grej och jag vill inte börja gråta medan du är här i galen desperation. Jag vill inte att du ska sucka, jag vill inte skämma ut dig.

Och jag går på stan och letar sexiga underkläder vill vara ALLT THAT utan att riktigt veta vad. Sanningen är ju att du inte tänker eller ser vad jag har på brösten i det läget är du bara intresserad av hur man får av det. Ändå kan jag inte låta bli att gå och kolla för - jag vill ju vara all that som jag vet att tjejerna som jag inbillar mig att du skulle kunna välja istället är - glada, självsäkra, go-getting. Och jag VET ju att det är självsäkerheten och inte skönHETEN som är det centrala och därför försöker jag göra mig själv självsäker och glad men - det måste ju faktiskt vara på riktigt och
just nu
är det faktiskt just såhär
det är
på riktigt