du har satt dig så att din ryggtavla är synlig från dörren, och jag ser hur du förstrött, med hetsigt ointresse bläddrar mellan kanalerna och inte ger någon kanal mer än en tredjedels sekund. Jag ser hur venerna i armen som håller i fjärrkontrollen spänns och hur du envist trycker vidare på kontrollen. När jag kommer in vänder du dig om, säger heeej. Och du reser dig upp och börjar cirkulera runt mig och leta bakom skåpluckor och frågar saker. ”Vet du, vet Du?” Jag svarar och du plockar ner något ur ett av skåpen. Våra samtalsämnen har tagit slut och jag går tvärsöver rummet och lägger en slev på rätt plats. Tänker att du ser ut som att du fryser i den där gråa tröjan. När jag går mot dörren håller du på med att försöka få upp locket på en honungsburk och jag hör ditt ljusa hejdåå medan jag låter dörren falla tillbaka. Ser över axeln hur du sätter dig i soffan igen, byter kanal och lägger armarna om dig själv.