Nyfallen snö
Nyfallen snö
Tystnad
En varm
kopp te
Så långt bort
från bilar
ihärdigt
tutande
sirener
Ändlösa diskussioner
om priset
på arabiska
Jag längtar tillbaka
mitt i allt
i utkanten
fanns det plats
för stilla samtal
barfotasteg
i Mosken
Den gamla mannen
djupt försjunken
i bön
Sinnesron
är ett stråk
en liten stig
med mjukt gräs
under fötterna
Härifrån
betraktar jag
hur de
likt rovdjur
slåss
om samma
köttbit
de river
och tuggar fragda
bevakar
den bästa biten
vägrar
dela med sig
Men det räcker
till alla
Svaret
på de stora frågorna
finns
i det nyfödda
barnet
inte i de tjocka
böckerna
på dammiga bibliotek
Bara om du slagits till marken
förlorat allt
kan du stava
till ödmjuket
Högmodet
rädslan
tar en annan väg
Ett glas vatten
en bit bröd
bara den som varit riktigt hungrig
vet hur det smakar
de andra klagar
på att såsen till oxfilen
är för salt
Cigaretten
när jag äntligen
blivit utsläppt
ur cellen
Det sönderrivna
trasiga
öppna
infekterade sår
Det svarta
hopplösa
Klaustrofobi
De första stegen
i den nyfallna snön