Jag har famnen full av blåmärken
som vattenfasta färger


För gånger som jag fallit

men inte tagit emot

Jag har fått fingrar strykta
över kinden
som lämnar kvar

smutsfläckar

Som vägrar att gå bort


Jag drar en sista ångestsuck

ett skrik
ett stön
en märklig lättnad

Idag om ett år kanske du inte
är en del av mitt liv

igen