35:e februari


Hara, min fjärran älskade!
Här råder Cervantes vantar över hela deras vintergård
för husets tusen böcker har hamnat
likt vedkubbar ute på snöbetäckta barbacken

Har försökt hitta fabler om oss harar
men finner bara samma en
om en simpel kapplöpning
med sköldpaddan som snarare
var lika försiktig som jag skulle vara
medan denne haren dum som en korkek
hela tiden lät sig distraharas
av publiken lite här o där
som en annan narcissistisk humla

och när jag lugnt ska nosa reda på
vilka volymer som är värda att gnaga vidare på
då kommer Hunden
och skäller som hundra gubbar
för själve Fahrenheit
jag får nog fara till dig, Hara
i India land ändå!

kramar hårt
Hare





36:e februari


Herregud, Hare!
uppenbarligen har du inte
snokat rätt på internet
som jag bett dig
så detta blir mitt sista
brev per papyrus. Postar med
något som kallas usb-minne
så du i bästa fall lyckas se
bilderna med mig i stans alla gränder i
tagna av diverse apekatter,
kinesiska bockar och infödda insekter
o olika ormar
som mött mig
Och får du ej iväg något mail
kan du ju lägga det på minnet
och återsända i dina vanliga kuvert

kramar hursomhelst
Hara