Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Här är det min älskling som bestämmer hur historien ska fortsätta - om än baserat på mina alternativ som ger möjliga glimtar. Ni kan gärna fundera hur ni skulle ha valt - men det är hon som får välja tillvägagångssätt.


Grönluvan följer Drakstigen, kapitel 2

 

 

 

Grönluvan springer upp längs trätrappan till en bergknalle, varifrån hon känner sig modig nog att vinka till draken. Då slutar djuret att slita loss vitsippor från dalgången, upphör sitt ivriga tuggande på sörjan, och riktar istället full närvaro mot den lilla kvinnan. Drakens ansikte spricker upp i vad som kan liknas vid ett leende - det är i varje fall en positiv respons som Grönluvan uppfattar. Att möta drakens märkliga blick får henne nästan gråtfärdig av lycka. Dess taggiga skepnad ristar in något i hennes hjärta, som påminner om Cat Stevens sång The First Cut is The Deepest. Strax har vår kära grönklädda vän sträckt sina darrande händer mot molnen och börjat flaxa med armarna - som ville hon fråga om han kan flyga...?

 

Före varelsen hunnit ge något verbalt tecken till svar, så har dess egna vingar fört bort honom - uppenbarligen. Långt mellan trädkronorna som knappt fått knoppar, förmår Grönluvan ändå inte skymta vart draken tagit vägen. Efter smärtsamma sekunder förstår den stora flickan varför : emedan de bägge björnarna kommer klampande längs stigen. Dessa farliga nallar fungerar som livvakter åt drottningen. Mycket riktigt dyker hela ekipaget upp neri dalgången (inklusive de tama ugglorna och dresserade grodorna). Där bärs drottningens vagn en bra bit ovanför leriga bäcken bland torra rötter. Ingen märker Grönluvans existens, som numera blivit van att gömma sig för slottets tjänare. På sin höjd skulle björnarna kunna nosa hennes spår längs trätrappan, men drottningen lär ha mer brinnande projekt att få styr på här i vårskogen.

 

Vad tar sig Grönluvan för denna gång...?

 

E) Sänder sina känslors starka saknad till draken på något eteriskt sätt, emedan det tycks omöjligt för en människa att flyga efter den.

F) Söker något hårt att kasta på drottningens livvakter, för handen djupt i fickan men finner blott massa samlad körsbärsblom, som hon låter falla över ekipaget - och klär eventuellt av sig kappan och kjolen, för att se om sällskapet fortfarande ej reagerar på hennes närvaro, eller annars ta sig ett sent vinterbad.

G) Stiger ned till grottans mynning varur draken kom, redo att utforska hans bostad eller vilka egenskaper som grottan än visar sig rymma.

H) Hittar hastigt till slottet, vill få närmare koll på såväl salarna som trädgården, medan drottningens sällskap är på utflykt säkert halva dagen.

 

 

 

 

 

 

 

 




Prosa (Fabel/Saga) av TrollTörnTrappan VIP
Läst 39 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2024-04-19 15:45



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
Intressant, återigen tar du det tredje vägvalet, som jag faktiskt kom på sist och nästan kunde missat att frammejsla, precis som vid förra avsnittet - tyder på att jag bör ägna lite mer tid åt uppslagens idékläckande.

Jo, hennes karaktär är nog kluven mellan att hålla sig fördolt distanserad och konfrontera kärnan helt oförblommerat?!
2024-04-19

  liktenelegi VIP
Den rädda och modiga Grönluvan går naturligtvis in i grottan. :-)
2024-04-19
  > Nästa text
< Föregående

TrollTörnTrappan
TrollTörnTrappan VIP