Regnet droppar från gatlyktorna
det samlas i en kupa
på lampans tak

Det rinner snabbt ner på asfalten
Glittrar som himlen en augustikväll

Kylan rinner bort från gatan men
tycks samlas runt min lilla glugg

Regnet tycks dränka gatan
när det porlar fram
förbi min lilla glugg

Röster ekar från gata till gata
Rösterna gör mer än att bara tala
Det är skrik som stängs inne i
formade munnar och bubblar fram
som likgiltiga, svidande slingor
av nervositet

Jag ser han med jackan svart
fläckig
förut var den grön

Som en pistolkula krossar den allt
i sin väg
Borrar igenom huden och benen

Kärleken kostar mycket för den
som inget har