Jag simmar i ett hav av ånger
med höga vågor och starka strömmar
för att jag svikit allt för många gånger
krossat hopp och spruckna drömmar

Var ska man börja om problemet är runt
jag vet inte när det började eller hur
alla ursäkter jag kommer på låter som strunt
när du tycks ha bildat en ogenomträngbar mur

Doften av krut hänger fortfarande kvar
tjock i luften efter vår senaste strid
jag står framför dig naken och bar
men du säger att du behöver mera tid

Jag hör dina ord men bara vagt
med en sur smak på min tunga
benen vacklar men jag försöker stå rakt
trots att marken verkar gunga

Som tyngder runt mina ben
sänker mina fel mig ner
genom vatten utan att bli ren
besvikelsen är det sista jag ser