Jag har skrivit för många texter om dig
men har jag någongång skrivit om oss
sanningen bakom våran perfekta fasad
Du var min lycka
fick du någonsin reda på det
du var allt man kunde drömma om
alla strävade efter dig
den enda som inte gjorde det
var jag
tills den dagen jag märkte
hur avundsjuk jag blev när du log mot andra
och hur mitt hjärta slog dubbla slag
när du höll om mig
men aldrig kunde jag väl drömma om
att vi två skulle bli verklighet
du var som den sista trippelnöten
i paradisasken
och jag gav dig min vackraste oskuld;
min första kyss
det skär i min välbärgade bröstkorg
att jag faktiskt kunde vara så dum
du struntade i min omtanke
när jag skickade kärleksmeddelanden
och jag vågade tillslut
inte kontakta dig för att jag trodde att jag skulle
"vara ivägen i ditt liv"
alla andra som såg oss
log när vi passerade dem på stan
men jag vågade aldrig hålla dig i handen
för kanske tyckte du att jag var ivägen då
och när jag till slut tog mod att säga
"det finns inget vi längre"
(som om det någonsin hade funnits det)
såg du inte ens sårad ut
utan ett leende kom på dina läppar
och när du veckor senare frågade om jag var lycklig
hade jag svarat utan att tänka
"Ja det är jag"
utan dig är jag det