Nær trasorna ær rivna i stycken
somnar trædens tjocka bark
kala grenar och stelnad kåda

sønder drømda dagar
fyllda papperskorgar och tømda soppbilsflak
øverrøstad fågelsång

Tårar fælls bara av dårar
sa mannen utan hals
pojken utan hopp

svårtolkade slag
en natt - denna natt
badade vi i blod

Jag førstod att saknad gør ingen skillnad
isande kyla
tomt hjærta

Jag lever!
Tænkte jag
Inga oskrivna toner klingar bakom mørdarens knarrande dørr

Inget ær som førr
Inte heller som igår
Tvættar blodet ur mitt hår

Efter vinter kommer ju alltid vår

Trampar mossan ner
studerar varje steg
Høgst upp på min bergstopp ser jag dalens lockande fall


Inga plågor kan længre brænna middagsinbjudan från fru Lycka