Så slår vi oss fria,
en akt i grevens tid,
vi har kämpat för känslan,
och söker enbart frid.

Men friheten är skenbar,
vi söker mer än så,
varför är då tvången så svåra,
för alla att rå på.

nu måste vi försöka,
att finna vägen ut,
att ge vår vilja
en kropp till slut.

så du som tvingar,
oss till vånda, ett sista val,
jag undrar blott en smula,
varför du ger oss sådana kval.

Ingen har ju gjort dig,
en orsak att vara sån,
en fråga som jag frågar,
var kommer du ifrån?

Jag önskar vi var fria,
utan något som ger tvång,
vi har valt att leva,
utan hinder och förfång.

Inga andra gränser,
än dom du har satt ut,
kommer någonsin alla gälla,
och lösas upp till slut.