Omringad av speglar.
Där lever du ditt liv och njuter.
Ser ingen annan, hör ingenting.
Masken du bär har fastnat förevigt.
Vi andra, vi bugar
och väntar på förnedring.
Du bygger upp, du raserar.
Allt utan en min.
Självcentrerad, empatilös och kall.
Det är det tillåtet att vara,
när man bär en krona av plast.

©Katharina BR