samma byxor
samma bilring

samma trasiga skor

snöblask med iskanter

borgen tornar sig upp
och måsarna från strömmen skränar
i takt med Zigenarna,flåt, romerna,flåt,resande,flåt

pundarna utanför porten

ringandes på klockan
på samma vis

tittande uppmanande åt
mitt håll

där jag tvekar
om jag verkligen
ska
gå längre in

i fattiggränden.

"jävla militär!"
skriker de när vaktmästaren motar bort dem från dörren

jag dyker in i ikonerna på min telefon, låtsas förvivlat vara inne i en smsdiskussion på liv och död. Iaf död.

Eftersom vaktmästaren är en gammal dejt jag haft. Och jag minns att jag dök in i telefonen förra året med,
duckade för ett igenkännande "Gud välsigne dig"!

Fast jävlar. Det var ju fyra år sen sist. Ännu värre.
Ännu mindre

samma grus har de sandat fattiggränden med.

Hur kan ljuset vara likadant? Snön? Som eskimåer har så många ord för?

Gud välsignar mig med ett spratt. Och Ica-checkar förstås.