I mörkret, som en fyr
Vi tittar på
Akvarellverkligheten
Observerar den
Från någonstans
I världsrymdens utkant
Ett uttryck för alla
Som inte har något att säga
Som helst sitter tysta jämte
Rädda för att synas
Ljuset skadar våra ögon
Blunda eller titta bort
Låtsas som ingenting
Som att vi fortfarande
Är oss själva
Fortfarande har en plats
Varje passerande ljus
Lämnar världen mörkare
Deformerad, böjd ur sin form
Allt runt oss är flytande,
Redo att skölja bort
Som regnet vi gav varandra
Våra löften i
Men i en värld full av
Fotogeniska illusioner
Klistrade över vekligheten
Kommer vi alltid att skina
Dina andetag jämte mig
I mörkret, som en fyr
Vi drar cirklar runt oss
Gömmer oss i varandra
Låter inget komma nära oss
Vår värld existerar
Reflekterad i en spegelbild
Som visar en