Känslan kryper mot ryggraden.. Tiden krymper världen jag håller den i min hand. Den känns så liten mot min handflata alla katastrofer så små.. Besitter ett lugn jag inte kan förklara.. Kyligt blåser det mot mitt fönster, i min värld är tryggheten innanför mina dörrar, var är din? Jag leker Gud och läker alla sår och helar alla döda. Sanningen bryter tystnaden när jag läser tidningen, ser på Tv.. Många döda..Vill att  värlen ska vara liten, vill hålla den i min hand, ge trygghet åt alla