Snälla far, kom till mig
kom i drömmar, kom i mina ljusa tankar
jag behöver dig nu, mitt i livet
jag kunde inte då, vara hos dig.

Gråten, var alltid på lur
jag var så övergiven och rädd
du var så livstrött och trängd
min smärta blev till slut, alltför stor.

Då var jag för ung och sårbar
att omfamna något så ofantligt
att du valde en väg ut ur livet
en väg som du inte borde tagit.

jag stod där frågande,

jag stod där undrande,

jag stod där besviken,

jag stod där förkrossad.

Ett nytt liv var ju på väg
det största som hänt mig
då ville jag bara en sak
att bli omfamnad, av dig.

Snälla far, förlåt mig....