Första gången jag någonsin såg dig
stod du pratade med några kompisar

Ditt långa svarta hår föll över dina axlar
som en svart lavin som smekte din rygg

Solen stekte från blå solig himmel
inte ett moln så långt ögat kunde nå

Jag stod förlamad över din skönhet
du sken och överglänste alla runtomkring

Jag stod och tittade ner i trottoaren
skulle jag våga ta kontakt med dig

Efter lång tid fumlade jag fram till dig, jag sa
"Hej, himlen måste sakna en ängel för du är ju här"

Du fnittrade lätt åt min imbecilla kommentar
Men vad gör det ? Vi började ju prata med varandra

Vi satte oss ner, med ett glas vin i våra
händer gick vi upptäcktsfärd i våra liv

Du berättade om din familj ditt jobb
jag bara satt med stora ögon och lyssnade

Ditt leende spred en varm våg i hela min kropp
Ditt sätt att lägga huvudet på sned och le

Det fick alla min murar att falla ner till grus
I denna stund vann du en del av mitt hjärta

En del av mitt hjärta som för alltid är din