Jag kunde väl aldrig
drömma om att det var så
men det var längesedan
hon kände något över huvud taget.

Hon var alltid behövande
alltid förorättad av någon
även dom som stod henne nära
ingen dög, inte jag heller.

Hon hade fått allt det hon ville av mig
sprungit medsides med egensinniga tankar
hon sade sig älska mig för alltid
men hon ljög på ren rutin.

Men mitt hjärta ville inte se
förrän det kom som ett skyfall
och jag stod där naken och våt
jag frös och knäade den dagen.

Då visade hon vad hon tyckte
om min kärlek och omtanke
den var inget värd för henne
för hon älskar verkligen ingen.