Vad skulle hända om vi valde att göra livet så trivsamt och gott som möjligt för alla?

Hur skulle framtiden se ut om vi vore tacksamma och lyckliga för det vi har idag och låter glädjen smitta av sig?

Det viktigaste är inte vilken bil vi kör, vilka ägodelar vi har eller titeln vi stoltserar med. 

Det mest avgörande är att vi har varandra - att vi älskar och låter oss älskas av andra.

Då blir frågan istället annorlunda.

Vilka människor vill vi vårda vår relation till och ha nära?

Vad krävs för att skydda de andras, din, min, allas sårbarhet?