”Brev Till Gud”

Lyft mig ur detta dunkel, släpp mig fri från min inre sorg
Mitt hat är ändlöst, min tro har berövats, jag finns inte kvar på denna jord som den man jag en gång var.
Är ett tomt skal av mitt forna jag, en skugga i en frusen värld skapad av honom.Sakta förtvinar jag i hans kalla land, hur skall man älska en Gud som låter sina änglar falla.
Han får aldrig min kärlek, ty han sådde vreden i mig.. Befria mig , ta bort mig från hans paradis, jag vill brinna, jag vill inte andas den luft han skapat åt oss, den är är fylld av sjukdom..
Du plågar mig, du har skapat en marionett i ditt sjuka spel du kallar paradis. Har jag bett till dig som barn, ber jag igen… jag ber om ursäkt för att jag var så blind. Du är inte värd min bön, du är inte värd mig, . Jag skall finna styrkan att resa mig, ta mig ur ditt grepp, befria mig från ditt hat och resa mig som en fenix ur elden, jag ska beröva dig ditt paradis.
Bespottar din himmel och förnekar dig tills den sista dagen, då du en gång för alla skall sona för dina brott.

Vi är många fallna, vi har formats efter dina mått, du är skaparen, och snart ska du få se vad du skapat, ditt helvete börjar när vårat tar slut..en ny sanning skall födas..
Snart skall du beröva ännu en, en förgiftad själ som inte vet bättre. En själ som står mig nära, men det är så typiskt dig, att ta ifrån en allt man älskar. Så har det alltid varit. I din värld är inget för evigt.
Se mig i ögonen på den sista dagen, se oss bortom själens dimma, be om syndernas förlåtelse, för du kommer behöva den.