Skölden är nere, kan inte undvika dig
Står blottad, ingen rustning kvar
Inga vapen att ta till
Klarar inte av existens
utan dig
För när du säger mitt namn
växer jag
flera meter över marken
och jag glömmer vem jag är,
För då blir jag perfekt
och dina ögon,
är värda att dö för.
När jag vaknar igen
slår inte himlen ner mig lika hårt,
tar bara ner mig på
marken där
hjärtat bultar högt;
du
är
Behövs ingen himmel när den finns
här.