ibland slår det en
basebollrack stenbumling
komet som dundrar in i huvet
ibland slår det en att

jag pratar med mig själv som "du"
som ett förmaningstal

nej jag känner
mig inte säker på att skriva det här
vet inte
vilka ord jag vill få ut
osäkerhet
har blivit min bästa vän
och värsta fiende

osäkerhet
den
hindrar mig
från att skratta
prata
våga
våga
våga
våga den jag vill vara
våga vara den jag är
våga vara
någon
så osäker
vågar inte ens vara någon
någon
som inte är jag
vågar inte
vara
att vara
eller inte vara
det är den förbannade frågan
jag ville aldrig bli
astronaut eller president
eller hästhoppare
jag ville bara bli
perfekt
felfri
jag ville aldrig
bli lämnad för att jag var något annat än perfekt
perfekt
ordet smakar
aspartam på tungan
välbekant
sött men också
nästan lite äckligt
egentligen är aspartam
ren skit
det är ett medel man ersätter
den riktiga njutningen med
det är som att säga

här

jag vet att du vill njuta
men det får du inte för
njuta är syndigt
därför får du
lukta
på njutningen
andas in
njutningen
men när den nuddar tungspetsen
är det bara fejk
du dricker
(nej jag menar)
jag dricker ändå
desperat efter att få
den här njutningen trots allt men det är som att

lukta på något man aldrig kan få
socker

socker var aldrig problemet
fett var aldrig problemet
jag kan gå omkring i veckor
diagestera salladsblad som en jävla kanin
jag är ändå aldrig nyttig nog
jag kan
träna tills jag vill spy
är ändå aldrig
tillräckligt sportig
jag är ju ett skämt, var det inte så vi sa?
ett skämt?
jag är inte sportig inte nyttig framförallt inte
smal
framförallt inte
duktig
framförallt inte
perfekt

folk lämnar dig för dina fel
eller?
har jag så lite tilltro till folk?

och varje kväll sitter och tittar på Supersize vs superskinny
knaaaarkaaar
deras knep deras varningar avkodar dem
(gör dem till riktlinjer
istället)
vill bli
smal
smal
smal
smal
smal
inte ett enda gram äckligt fett
även om jag vet
att det är äckligt
att vara för smal
så vill jag vara smal
HELVETE
jag vill vara smal och
jag vill inte vilja vara smal
för det är ett helvete
en önskan som aldrig slår in

jag blev mycket smalare
när jag började ta mig ur ätstörningarna men nu
ä
c
k
l
a
s

återigen
bara äcklas

jag av
mig själv
igen
äcklas
ska jag säga det igen?
jag äcklas
jag är inte nöjd
jag söker evig förändring
för den jag är nu duger inte

hur fan blev det såhär?
hur fan blev det såhär?
hur
blev
det
så
här?

hur jag hamnade där jag inte ville vara