Vem är Du
som lockar ut min försiktighet ur sin trånga boning
får den att sträcka på sej
så den vågar röra vid Dej

Vem är Du
som med en röst lindar in min själ i så mjuk materia
att den väljer att göra sej lös
och njutningsfullt bara ta emot

Vem är Du
som tror
som accepterar utan att ifrågasätta
som pratar känsla
kärlek...
och en önskan

Hur möts våra ord

Jag vet inte...



©yvonne eriksdotter