Det som chockerade henne var att hon blev så chockerad av de fula orden. Att de lyckades skära igenom hennes bröst. Att de gjorde ont. Att hon inte förstod varför hon drabbades av dem. Att hon slungades ned på marken av dem. Att hennes ansikte skavde mot den grusiga sanden.

Ordet för det kvinnliga könet på fyra bokstäver, det som påminner om orten ut mot Norsborg. Att hon inte kunde benämna det. Att hon inte kunde pränta det på papper. Att hon inte förstod på vilket sätt det kunde befria

Eller kan det vara befriande? Vilka andar skulle frigöras? Var är själen i allt detta? Meningen med allt i detta?

Och alla andra fula ord och vändningar, självtillfredställelse

Hur kunde hon vara så pryd, hon som hade varit med så länge, Allen Ginsberg, undergroundpoesi, allt det där?

och så det drabbande...