Kära honungsros,
Jag hoppas innerligt att du inte läste texten förra året,den där texten jag skrev om dig på nätet. Ja du hinner väl inte koppla upp dej, och det är nog lika bra. Jag kommer aldrig mer att klaga på din växtkraft, du är helt enkelt
fantastisk.
Undrar du hur de andra rosorna mår? Jo det kan jag tala om.
Ja, att vintern var förfärlig , det behöver jag väl inte nämna . Och hur är det med dina släktingar? Ja , den väna klängrosen Venusta Pendula,ja den kunde förstås inte jämföras med dej, grenarna var nog bara tre meter, den dog! Jag var aldrig helt nöjd med den, skönheten såg lite billig ut, inte utsökt som din.
Och Kanadasystrarna? Ja, Louise Bugnet kan man lita på, lite av ditt kynne. Hon verkar tåla det mesta. Men systern, den väldoftande Thérèse? Frös ned helt, nu kommer det lite från roten. Säkert inga blommor i år heller, frös ned förra vintern också.
Du undrar om Poppius? Jo, hon är i din klass. Nu är det röda grenverket översållat med de allra näpnaste rosa rosor. Och Maiden´s Blush har också överlevt och knoppas. Men Rosa Mundi, den polkagrisrandiga ? Ja , lever gör hon, men inte mycket mer. Var en spektatulär typ! Och det där med bladvecklarlarverna . Rullar ihop de stackars löven som är kvar. Larverna har också gett sig på den förnäma Madame Plantier, det vill säja de stackars grenar som inte frusit.. Säger du att jag favoriserat henne, framhållit henne framför dej ? Förlåt, det var nog lite oöverlagt. En känslig typ, det är vad hon är.
Du fryser inte ned, du får inga bladvecklarlarver, och tack för det, jag skulle inte klara att ta mej fem meter upp för att plocka bort dem.
New Dawn, ja det är en sorglig historia. Frusit ned den också, jag behöver nog inte bekymra mej om spaljén i sommar.
Dåliga gener , säjer du. Jag vet. Dina gener kan ingen klaga på.
Menar du att gula rosor är starka? Jag vet inte det. Golden Vings finns inte mer i sin hörna. Visst var den vacker? Jag kommer att sakna henne! ( men Felicité de Feligonde lever faktiskt!).
Men Ispahan, säjer du. Påpekar att jag brukade citera tidningsartiklar som sa att den var friskast av alla! Låt oss tala om något annat! Min sibiriska pion är faktiskt väldigt fin! Insisterar du? Ok! Den ena Ispahan dog och den andra är nog ett allvarligt fall för en växtdoktor.
Nej , kära honungsros. Att odla har sina vedermödor. En rosodlare behöver verkligen sina trofasta vänner, sådana som du. Rosor med en inre styrka och en fast karaktär. Rosor som inte faller till föga för en vargavinter och inte vänslas med diverse ohyror. Jag tänker berätta för alla mina vänner att en honungsros kan man lita på!
Säjer du att jag är orättvis som inte nämner Bonica också? Då nämner jag Bonica då! Liten men problemfri, mår alldeles utmärkt och kommer säkert att blomma till frosten kommer. Nästa vinter blir nog kall den också. Om alla goda ting är tre så kan nog de onda också vara det!
Så kära honungsros, jag hoppas du är nöjd med mitt öppna brev och tar det som en liten gottgörelse.
Den som har en honungsros i sin trädgård har fått den trofastaste av vänner!

En prövad trädgårdsodlare

Ps. Du blir väl inte sur om jag nämner att Moskasyrenen är fantastisk?

Pss. Och den rosa syrenen Maiden´s Blush doftar himmelskt!