Kritor i hundsaliv och kniv på ett av mina många överdriv, bang bang disco disco tills det att vi(låt oss kalla det jag) drar mig undan mer, mina skjortor och apotek den sista knappen alltid knäpps...för kyskheten nej för det att jag veta allt annat, bekvämligheten syns och den krökta ryggen gör sig alltid synlig....

Kunnande att se skelettdefekten när vi närmar oss den acceptabla åldern att färdigställa kontaktnätet(fig1 fig2 och så vidare)...det där att jag aldrig eller någonsin eller evigheten, det faktum att jag åsikten förkastar och mördar med snara, arsenik eller någon form av syra hjälper mig inte att komplettera, figurera...

Denna handskakande rörelse som inleder, avslutar leder och slutar i detta fall fast besluten att hänga upp det totala på det ödestigande men ändå i ensamheten...dessa kragar och trefingerknappar som romantikum drar ut på in i det yttersta på tonårsfasonerna, vettigheten och utsikten finns i framtidsvisor regnbågsloggar och grönskebyggnader....

i detta fall en oerfarenhet i detta fall intensiv och nyttiggjord gråskala, i vissa fall missanpassning i samma fall mervärde i alla fall en vardag med nödvändiga komplikationer....mitt mest extrema fall väntande med utsikt och mönstrad armerad ibland färdigställda textade toner...