Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Lite skåpmat


Pax marie

Att livet skvalpar över det känns,
archimedes princip make no sense.
Du skratta, slog till, gick din väg.
Mitt namn blev då blött och blev kort,
du skrek det igen, du blev stor.
Bakom plan, grät en tår, rulla grus.

Drog en lögn, kasta sten mot en vän.
Ni är bra ni kan få vad ni vill,
Bara lugn, gå nu ner och sitt still.
Det är hårt med en dyr flaska vin,
aftonsång den är lång och så fin.

Går till stan, kastar loss, flyr på nytt.
"Den är min" sa du sen, "bytt är bytt".
Jag behöver en vän och ett lock.
Du kräktes, du var full, jättefull.

En 45årig man grät i telefon,
det var svårt, då hans far gick ifrån
detta liv, denna värld, denna jord.

En skada, en kick och ett järn, sen ett till.
Hundens skall kom tillbaka till dig.
Du blev trött, du blev kall, du låg still.




Prosa av Carl R. Westerling
Läst 232 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-06-04 18:16



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Carl R. Westerling
Carl R. Westerling