Finns du där,
bakom glas, inuti allt?
Bland smutsen, för att få grepp om reklam,
som strävar framåt och struntar i nu.
Minns du när, det en gång rasade tak, kom faror
som ven förbi oss?
Raka led, alltihop blev ett slutet hjul jag inte ville
vara en del av.
Allt blev så tyst, jag hoppas att rösten min hörs,
någonstans,
hos en person som också är otäckt förskräckt.
Ur led man kan gå, dock inte landa snart.
Ett glödande hjärta ska brinna igen,
tro på det som står dig dyrt.
Än en gång, finns du där?