Likgiltigheten
fnös mig i ansiktet,
trängde in mig i ett hörn.
Skakandes försökte jag se in i
demonens öga.
Hörnet stötte ut mig och jag
tog till mitt absolut sista kort,
på mina bara knän skrek jag,
grät jag,
bad jag.
"Ser du ditt liv passera i revy?" Frågade likgiltigheten.
"För du dör nu",
var det sista jag hörde.