Stan bländar upp till dig nu.
En bro leder lojalt ner till en kanal.
Ett tåg ropar "start, kom igen hoppa på".
Även slottet yttrar sig;
schaaas, iväg härifrån.
Båtbalken gnäller nervöst,
och trafiken förstår att det är dags för döda löv.
Linjen med släckta ljus står beredd
att ge sig av på angiven tid.
Volymen är hög, du sover ändå,
"så fint att du kom, nu kan du gå".
Bryggmästaren har berättat klart om sin väg.
En skål till dig, till din son och min plan.
Jag står bakom dig trots alla mil som skiljer oss,
oavsett vad.
Du ingår i cirkeln och för dig jag gräver.
Pilar, vapen, sköldar, krav,
tillit, saknad av lugn är bra.
Döden har skördat och är inte färdig än.
Jag biter tänder med dig för jag vet hur du känner.
Och full som jag är,
så gör det så ont...