Det var idag mitt liv kom till ett abrupt slut,
Jag tog nyss mitt sista piller och nu räknar jag varje minut.
Min medicin var mitt liv, och nu är allting svart.
Verbal katatoni är vad som väntar nu när dagen blir till natt.
Det var en överläkare som utan mening sabbade mitt liv,
men det sista han kommer att se är mina ögon och min kniv.
Om han visar sin makt mot mig och orutinerat tar ifrån mig min livsgnista,
Då öppnar jag min anteckningsbok och sätter honom högst på min dödslista.

Jag är förberedd på att tända av och min bror hjälper mig på traven,
Lånar mig lite stålar så jag kan köpa Pyrazolamen.
Det är så här det går till på "psykiatrin" i skitstaden Västerås,
när man ringer och behöver hjälp så går läkare ej ens att nås.
Och har han tagit ett beslut av ren princip så går det inte att resonera,
nej då finns det inget att prata om längre och inget han vill diskutera.

De tror att jag ska ta all deras skit och bara tiga.
Nej, inte jag. Jag har nämligen en förkärlek för att kriga!
Så ge mig missbrukarstämpel och skicka över ansvaret på Dr. Ingen Alls
En dag står jag och väntar vid din bil - och jag hugger alltid mot hals.

Maktmissbrukare på de överfyllda avdelningarna på psyk -
Läkarjävel, har du glömt att vi alla här är psyk?
Ni vet vad jag tycker och vad jag skulle ge för råd till er,
tänk på saken män och kvinnor; vi blir bara fler och fler...