Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Koganei-parken

Jag minns när vi satt och söp på morgonen vid en konstgjord älv
Här hemma har jag förlorat många vänner sedan jag förlorade mig själv
Ser tillbaka på när vi satt där och såg fladdermössen flyga
Nu sitter jag istället vid Svartån med bolagskassen och alla dryga
Det har varit fyra svåra år, och jag har glömt hur jag mår
Även om spriten har blivit din ersättare,
har det börjat kännas lite lättare
Med åren har jag blivit bättre på att glömma,
och så mycket sämre på att drömma

Men idag drömmer jag mig tillbaka till Tokyo's näst största park
och tänker att här i Västerås har jag inget annat än knark
Jag intalar mig själv att det är lugnt
Men här hemma i Sverige är livet så tungt
Minns två vilsna själar liggandes fulla på marken
Jag vill tillbaka och hänga med dig i Koganei-parken

I ett kaos baserat på berusning,
har livet förlorat sin mening
och när jag tänker på att du är död idag
beger jag mig till närmsta systembolag
Jag har gett upp hoppet om att återvända
Att bli full snart är väl det bästa som kan hända
Jag intalar mig själv att det är lugnt
Men här hemma i Sverige är livet så tungt
Minns två vilsna själar liggandes fulla på marken

Jag vill tillbaka och hänga mig i Koganei-parken




Fri vers av Undergång
Läst 307 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2013-11-21 19:07



Bookmark and Share


  Armo
Det här är så svart! Tomhet, hopplöshet och mardröm dryper ner för orden. En fantastisk text som jag hoppas är fiktiv.
2013-11-21
  > Nästa text
< Föregående

Undergång
Undergång