Vid havet som skimrande blänkte
jag hörde dig sjunga, undin.
I svårmodet du mig försänkte.
Jag var fången
av sången
och havsmelodin.

Som stjärnor med havet förgrenas
så svävade din silhuett.
Som värnlös jag ville förenas
i ditt rike,
din like
i sångarnas ätt.