Skulle sova nu..

... men ditt ansikte bröt sig in

i min slumrande tillvaro.

Nä, inte bara bröt sig in.

Du formligen kraschade dig in i mitt

slumrande medvetande..... 

Så käckt så leende,

Ja, jag såg bara din vackra profil,

ditt bländande leende

och hårets eftersvall..

Vaknade med ett ryck - hjärtat bankar hårt.

Varför just nu? I kväll?

Jag vill sova. Inte bli störd av dig!

...

Kanske behöver du mig...

...  och jag som har gett upp.

Kanske min stolthet har gått för långt...

... att jag tar död på något som är viktigast i mitt liv.

Jag vet inte.

Det enda jag vet är att jag inte vill bli störd.

Inte nu.

Det gör för ont än.

Men kanske är det som du sagt

- att blodet är viktigare än vatten...

.... men varför slår du ner på mig då?

----

ja, jag vet.

Jag får aldrig glömma att se på mig själv som jag är.

Aldrig glömma att nämna mitt innersta svarta väsen.... 

en dubbelnatur som får nervösa utbrott närhelst tillfället ges.

en depresiv tonårsmamma, som lever på sina endorfin kickar.

en mamma som alltför ofta abdikerat från sin roll.

en manipulativ kvinna med ständig gråt i halsen.

en dotter som givit upp sin far.

en syster som är syskonlös.

en bitterfitta med total avsaknad på distans.

en kvinna som kommer dö ensam.

... eller är det bara en annan form av mitt

ständiga fabulerande?

Och idag vill jag inte sörja.

Jag måste ju få skratta, skråla och le,

åt livets burleska parodi,

jag med någongång.

Eller i alla fall få sova.