Redan medlem?
Logga in
Fördömd, min själ
Fördömd, min själ
Som vore det en fjäder
som föll så böljande fritt
i luften svävande i vida
cirklar ovan mark -
som vore denna fjäder min själ
Så lätt, bekvämt;
sen kommer åskan med sitt
tidlösa, kaotiska mullrande, lika
oförändrat i sin karaktär,
som för hundratusentals år sedan
men så kommer regnet ..
det strilar och övergår snart
i hällregn
sen kommer vindarna,
de kraftiga, som ändrar sceneriet
och blåser upp till stormar,
stormiga vindar som misshandlar
min själ -
den värnlösa fjäder som är min själ
Efter regn kommer solsken
som stiger till ökentemperatur
Plåga är allt min själ får
lov att utstå!
© ferus, juli 26, 2010
Som vore det en fjäder
|
Nästa text
Föregående
ferus
Senast publicerade
Vanmaktens Sinnesbild Det lyckliga slutet [Hon gav den...] Nattyra Förvirrad Färden Tristess Längtan
Se alla
|