Jag vaknar svettig efter drömmen som återkommer, den om huset, om mig - om mitt liv. Någon ville att jag skulle gå tillbaka, någon hade tagit mitt barn, jag skulle klättra upp för trapporna igen, jag skulle öppna dörren till det fruktansvärda igen och trotsa skräcken igen för mitt barn mitt barn

Men jag vaknade av att jag skrek och verkligheten tröstade mig och höll om mig i min stora trygga säng och mina barn är trygga och huset och skräcken finns där men bara på natten, bara när natten kommer

Jag ska tacka alla dagar som gått, alla steg jag tagit och alla trappor jag gått sedan dess, sedan jag levde där och jag ska aldrig glömma men aldrig ska jag gå dit frivilligt men tar du mitt barn så tar jag mitt svärd och hugger dig i två blodiga bitar och du blir aldrig hel igen och du blir aldrig hel

Så sitt där du i ditt blodiga hus med din sax och din penna och dina mardrömmar, du kan skrämma mig på natten men du är inte längre en del av den här verkligheten, du kan inte nå mig längre och du är död

Du är död.