Ibland är det så svårt att andas
Så svårt att få in luft i mina lungor
Det är som att något tar emot
Något blockerar vägen in
Och motsäger sig min rätt till luft

Det är när jag tänker som det är svårt
Så svårt att andas
För att det gör ont
Ont att andas
Ont att tänka
Ont att vara

Det är när det gör ont jag inte kan andas
Det är när jag tänker det gör ont
Det är då luften tar slut

Och blockeras av tankarna, kan varken vägen in eller ut
Precis som jag.

Borttappad bland förvirrade känslor och svarta tankar.
Precis som jag.

Kämpar för att komma loss, för att åter komma till liv.
Precis som jag.

Jag undrar vad som skulle hända om jag gav upp min inre kamp.
Skulle luften också ge upp
Precis som jag?