Tillvaron spjärnar mjukt mot tidens stam
intrycken förstärks
sekunderna får tydlig kontur i sin flykt
över himlavalvet
livet vägs

Tunga ögon håller upprätthåller
ögonvråns belladonna
livet
en vinge vid horisontens rand
drömmen ger näring åt det liv jag
önskar fly

Tiden föder frågorna till tystnad
den har ingen verkan för den som
intet åtrår

Jag önskar blott en kyss av döden
i hopp om att vinna livet åter