6:e klass, i en korridor, utanför ett klassrum. Tegelväggar i rött. Låga fönsterbänkar med bred marmor. Sätter man sig där, så kommer man att frysa, rätt snabbt. Marmorn är kall, och fönstret är lika kallt som utsidan. Ändå sitter vi där på rasterna, så många som får plats, dom som inte får ryms sitter i högar på varandra på bänken under. Och dom som inte får plats där, sitter i högar på golvet.

Stämningen bland oss, ändras så snabbt, vi växlar mellan skratt och obekymrad gemenskap, till en blixtsnabb kylig uppdelning mellan tjejer och killar.
Jag vet inte varför jag sitter kvar när tjejerna går iväg. Jag och Theres, bland killarna, dumt med tanke på att dom är tolv år och...allt vad det innebär i hormonsammanhang. I tumult ramlar Rickard fram mot mig i fönsterbänken. Han tar sig snabbt förbi och in i mitt utrymme. Innan jag hunnit ryta åt honom att dra, har han med snabba händer krånglat sig in mot min bröstkorg, och hela min värld stannar upp, allt blir tyst, och det enda jag registrerar är hur han kupar sin hand, mjukt och ömt om mitt vänstra bröst. Jag kröker ryggen bakåt, drar axlarna framåt för att komma undan. Reser mig häftigt, och vänder mig rasande mot honom. Han gastar så att alla kan höra \"Nej, fanns ingenting där!\" Och jag tappar allt mitt bräckliga självförtroende, blir så tillintetgjord att jag vill dö. Som en ny stöt går genom mig när jag ser Theres beklagande blick.
Det som förvirrar mig mest, är att Rickards ord strider så ivrigt med hur han har rört mig. Han var inte så hårdhänt, han borde ha viskat orden tyst och osäkert för att rörelse och ord skulle stämt ihop. Eller slagit mig hårt.