Där jag brister
Brister
Fyller du liksom upp
Med dig själv
Och jag tänkte att det var möjligt
Att för en stund låna
Ditt självförtroende och dina fötter
Som stod så mycket stadigare
Än mina
Tänkte att mitt tvivel skulle kunna uppvägas
Med dina tatuerade
Säkra armar

Så dum
Ger så mycket
Trots
Den växande
Svarta
Klumpen
Som likt
Ogräs
Växer sig stor
I min mage
Kopplar rötterna
I mina blodkärl

Det går inte snabbare än så här.
Hur mycket jag än puttar på.
Och det går inte snabbare än så här.
Inte snabbare inte snabbare inte snabbare
Trots att jag slitit och dragit
Lagt ut mig själv för bedömning,
Klistrat mig fast som ett plåster på din bara
Blottade hud
Men det går inte snabbare än så här.

Sakta ner!
Det går för fort
Världen snurrar likt
Barndomens alla varv
I virvelvinden
På Samma gång

Jag måste spy
Stanna
Snälla stoppa det nu

Rösten i mitt huvud hånar mig
Skrämmer mig
Säger att
Du jagar iväg honom
Med ditt gulligullande
och
Desperata behov av
Bekräftelse
På att du inte blottar dig
I onödan och
blir ensam kvar.

Och jag snedtänder.
Snubblar över mitt blottade
Harhjärta
Som slår snabbare än snön
Föll över sundsvall
Julen 2010.
Hann inte upptäcka att det var för sent
Innan allt redan var täckt för månader framåt.
Fångad i något i något jag inte vet om jag valt
Om någon hade frågat mig.
Om jag hade frågat
Mig själv
Eller
Dig

Jag andas på glasrutan och ritar hjärtan i andedräkten
Samtidigt som maskrosen i min mage
Blommar ut
Och sprider sig för vinden.
För du och jag var aldrig
Menat
I alla fall är det vad jag intalar mig
När jag plockar upp skärvorna
Av de rosa molnen
Som krossades i dina armar
Och går vidare