Du värmde mitt frusna hjärta, med omsorgsfulla händer
och känsla för beröring
så förvandlade du det till guld
Vi älskade med varann
intill nattens fågelsång
vi kvittrade oss lyckliga
du ledde mig hem
Vilsen som jag var,
nu fann jag mitt hem
Vi slöt oss tillsammans,
många år skulle vi få
Under tidens gång,
härjade eldsvådor och
alarmerande utryckningar
i hjärtats guldkantade del
Det brändes hårt, men vi lyckades
bygga upp alla delar på nytt
På något underligt vis,
kommer vi aldrig ifrån varandra

Jag är långt ifrån dum,
men i slutändan talar hjärtats sång
starkare än vad alla hjärnor på jorden
kan binda ihop ett förnuft