Två hjärtan slog som ett,
två händer som i varann passade så rätt.
Ett älskande par, om jag inte minns fel.
Men utan dig är duon inte hel.
Det fanns en tid då allt var underbart,
men nu står allting klart.
Två människor som älskat varann,
en kärleksvåg krossad mot en strand.
Jag minns den tiden du aldrig ville släppa mig,
då jag betydde allt och mycket mer för dig.
Beröringen som fortfarande känns,
dina sista kyssar som bränns.
Orden som ekar i mitt hjärta,
orden som orsakade sån smärta.
Hur släpper man något så kärt,
att gå vidare är det verkligen värt