Det regnar
Det häller ner

själfullt
tappar stadskärnan sina konturer
mjukar upp kanterna
skvättar över
gatorna
med sitt kraftfulla under

Regn är regn är inte farligt
men av gammal vana springer jag
för att söka skydd

någonstans uppmanar en tanke mig
att låta bli att fälla upp
paraplyet
låta även mig
tappa konturerna
och öppna hjärtat

lika besjälat
oskyddat

som den här staden.