Långsamt
Vi tar det igen

Snubblar på dina skor i trappen

Sa du välkommen in? Jag kanske glömde fråga...
Jag vet inte, jag vet ingenting

Jag glömde nog att fråga



Du gör mig så liten i din famn
Du bara skrattar åt min fråga

"Kan du inte vara min, resten av vår tid? Du borde gifta dig med mig"

Men jag glömde, som jag alltid gör


Jag kan inte få dig...

Det sa du. Tydligt till mig en gång.



Jag snubblar alltid på dina skor
Som du snubblar på dina ord

Men när
När ska du låta mig få bli
Ensam om dig

Jag har ju bett dig att vara endast min


Det är så lätt att vara ensam varje natt
När du sover med en annan


Förstår inte ens att jag överväger
Att vänta på dig
På ovisheten





När ska jag förstå
Att jag alltid kommer snubbla på dina skor i hallen