Jag ligger på marken
Tittar upp mot skyn

Oändlig är universum
Tillfällig är jag

Jag har vandrat genom vall på sommaräng
Dagg mot min hy

Ljuset som når mina kinder
Har färdats genom tid och rum

Jag är obetydlig
Som en sekund i evigheten

Min tid blir kortare för varje andetag
Det är lätt att glömma bort

Ångest över att leva
Ångest över att dö

Jag lyssnar på fåglarna
Jag hör vinden i trädens kronor

Blundar
Andas

Jag vill känna livet i mina ådror
Känna något inuti

En glada flyger ovanför mig
Letar efter dagens fångst

Jag önskar jag var mer som ett rovdjur
Instinkt istället för känsla

Jag vill slippa tänka på min existens
Jag vill bara leva som om varje sekund var en evighet