Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Se bara eländet frodas så ska du sedan accepteras.


Vasens vatten dunstar

Det finns en pojke som kommer från ett annat land
och den här pojken valsar runt igen.
Han fortsatt dribbla och tänjde på sanningen,
den här pojken "bla bla jamba ey".
Han sökte ro och jagade skymningen.
Den här stan kan krypa en gång till,
den kan dig strypa tills du ligger still.
Han slog tillbaka hårt men ramla sen,
pojken tappade pulsen och sen sig själv.

Han kunde inte föra sig socialt,
pojken fortsatt skrapa och röck i strån.
Jag kanske tror att något gror i mig,
vem fan är du och säga att det är en petitess?
Jag måste se någonting jag måste få ett kort.
Det finns en liten flicka som vet mitt namn,
hon säger det så ofta hon bara kan.

Skulle du dansa om jag bjöd upp?
Man blir ett vin utav sin egna frukt,
dom där äppelträden skrämmer mig.
En slaktad poet härjar i denna lund,
inte förrän jag dör får han en lugn stund.
Jag såg en matta dras undan,
jag såg en människas fall.
Allt inom honom är krossat,
på alla sätt är han kall.
Jag kan inte se någonting,
varför kan jag inte förstå
att i denna värld ska vi inte vandra som två?

Det finns en pojke som kommer från ett annat land
och den här pojken valsar runt igen.
Han fortsatt dribbla och tänjde på sanningen,
den här pojken "bla bla jamba ey".
Han sökte ro och jagade skymningen.




Prosa av Carl R. Westerling
Läst 244 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-08-30 21:03



Bookmark and Share


  Ulf D VIP
Titeln andas långsamhet, medan texten talar om, i min läsning,om brutala erfarenheter, jag tycker om att bilden på pojken återkommer, en text väl värd att utveckla. Temat är intressant att hitta tillbaka till andra åldrar än den vi just har räknat. Här finns det uppslag.
2011-08-30
  > Nästa text
< Föregående

Carl R. Westerling
Carl R. Westerling