under vattnet vibrerar det frekvent
dom numer svarta grenarna upplysta av lyktor
känner det med, vilket system någon har skapat ändå
upp och ner syns månen glänsa mot sjön
vilken skam att månen är över och blicken under ytan
fortfarande så når inte någon luft lungorna och
ögonen blir stora och pulserande som på film
innan någon slutar kämpa och allting blir stilla
när allt är stilla så är en mörk sjö upplyst av månen
något av det vackraste som finns, tänk att jag står
vid stranden och ser ser något av det vackraste jag vet
medan någon just har dött på samma plats
så ensamt det kan vara trots en relativt fysisk
närvaro i närheten

balansgången mellan liv och död förtjänar ibland en
nominering
som ett manus skrivet fyllt precision
där tittarna aldrig kunde ana hur det skulle sluta