Jag har en historia att berätta, den har jag burit genom livet.
Den har fått mig att fortsätta, och att inte ta något för givet.
Jag fick höra den som barn för länge sedan, av en kär och gammal vän.
Det var en vinternatt när månen stod i nedan, och vi var på väg hem.
Snön låg vit och djup omkring oss, och kylan bet i kinden.
Vi var varmt klädda förstås, men det var ändå ruggigt i den kalla vinden.
Men så tog min gamla vän min hand, och stannade vid en drivas kant.
Hon tittade upp emot månens tunna rand, trots att den var liten så lös den grant.
”Vill du göra snöänglar?”, sa hon till mig då, och jag svarade med att flina.
Vi skuttade in bland träden och gjorde så, och där blev änglar så fina.
När vi åter stod på våra ben, borstandes snö av varandra,
såg hon åter upp emot månens sken, och sa ”det du kommer få höra nu, måste du också berätta för andra”.
”I världen finns människor av alla slag, och med månget olikt utseende.
Det finns dem som följer varje lag, och dem som har ett laglöst beteende.
Vi kan ha olika färger och former, precis som skogens alla djur.
Men om en människa inte följer normer, inte sätter du dem i bur.
Att skada är fel och ska inte accepteras, det är inte det jag pratar om här.
Men människan ska alltid respekteras, oavsett vad för yttre hon bär.
Vi kan tycka oss olika till varje del, och vi kan inte tycka om varenda en.
Men inget yttre är rätt eller fel, det är efter insidan du ska välja din vän.
För trots att vi kan verka så skilda från andra, så har vi alla en egenskap vi delar.
I livet har vi alla samma slags vägar att vandra, där vi både rättar och felar.
Se på din ängel i snön som du nyss gjorde där, ingen annan vet att den är gjord av just dig.
Ingen vet vilket yttre som skaparen bär, ingen kommer hellre att det fråga sig.
Den som tittar ser en ängel så grann, han bryr sig inte om vart ifrån den är.
Kanske lägger sig i snön även han, och gör en ängel, som samma utseende bär.
Poängen i detta bygger så på, att ingen sig på grund av yttre ska behöva gömma.
I snön blir vi alla änglar små, detta får du aldrig någonsin glömma.”