Jag skakar ett osynligt galler, jag vill inte ut
men känslan av att vara begränsad stör min harmoni.
Som en bok där sidor saknas och helheten utgår,
i denna cell utan synligt galler sitter jag ensam och slår
medan passerande människor förklarar mig galen.
Svävande blommor letar efter en vas att dricka i, att vila i,
blommorna inser inte att sväva utan rötter är att vara fri.
Förr störde det mig inte att sitta fast likt en näckros i sin rot,
tiderna förändras och jag känner inte potentialens fana fladdra för mig.